Hmm … walking down the memory lane…
Var började det ? Min storebror fixade en högtalare i mitt sovrum där jag kunde ta del av musiken han alltid spelade till sent på kvällarna.
Jag kunde inte somna utan musiken…
Och så snurrade denna snubben…
Och så dök plötsligt denna snubben upp – revolution – fantastiskt.
Så vackert i mono i en egentillverkad högtalare.
Låg volym…mörkt…god natt…
Det här är större än det mesta.
Jag tycker mig inte se sådana här uttryck längre?? Kanske är jag inte vaksam nog…
4.
Den här slog ner liksom en bomb i själen. Soundet – uttrycket. Det fanns en mänsklighet i Teds röst. Sårbarhet. Man kan liksom ana ensamheten på något sätt mitt i det uppsluppna.
Jag har alltid varit svag för det som ligger på gränsen till för mycket ”smooth” men ändå har en gadd…
5.
Oj oj oj – här kan många känna igen sig tror jag.
Garaget – enkelheten – spänningen – förhoppningen.
Jag var13 år gammal och pappa köpte efter mycket tjat en elgitarr till mig, en gräddvit Duke (telecaster replik) och en vadderad Customförstärkare som skimrade i blå silverflake.
Jag gick ner i min källare…
6.
Mycket börjar i källaren. Ett underskattat rum…
Min kompis Pedda tjatade till sig en ”Beatles -bas”.
Nej – vi kunde inte spela men ändå var det påfallande många som ville komma ner i källaren och lyssna…Ångest!!!!
7.
Det var några år som jag och kompisarna blev tagna av proggen. Det va ju liksom den tidens punk. Det som gjorde det mentalt möjligt att drömma om konsten och musiken som en möjlighet för en själv. Det som gav kraft till megalomana fantasier…
Nu i efterhand kan jag ibland förvånas över hur låg musikalisk och konstnärlig kvalité´det var i mycket som släpptes ut då men det var ju iofs det samma med punken.
Men den här snubbor smälter än idag mitt hjärta.
Genialt.
Kamrater!
Gråt tillsammans
I gymnasiet började jag och Padda tycka att vi måste för fan starta ett band. Vi fick höra om en snubbe från Harplinge som jag visste vem det var men inte kände. Jag hade sett honom gå med sin klarinett till Harplinge Kyrka där han spelade. Sedan byttes klarinetten till trumpet. Han gick där så snällt och lydigt…Kunde han verkligen spela Rock ´n´ Roll? Nu hade vi nämligen hört att han börjat spela trummor och att han dessutom va en djävel på det samt att han älskade Status Quo. Men vi va ju proggare…? De va Mats MP Persson som trots allt joinade bandet. Stellan Rosengren på gitarr, Peter Nilsson på bas. Vår första spelning för några lågstadie-elever.
Men va faaan .. Nu börjar MP plocka på gitarren också…Jo han lärde sig snabbat som attan…körde förbi oss andra på nolltid..och han tyckte gitarr va kul..
7.
Ok – för att hedra Mats MP Persson…!
(Det e rätt coolt ändå….)
9.
Så skaffade vi replokal i Harplinge. Här är några scener från den, vad som kom att bli, lite lätt Rock n´Roll dekadens…
Det på andra våningen i ett gammalt hus.
Det var här Per Gessle dök i trappen för sin första (enligt Mats MP Persson) Rock ´n Roll religösa upplevelse som fick honom att ta det inre beslutet ”jag skall börja spela pop” typ!
Väldigt konstigt upplevelse måste det har varit…För den ende som kunde spela egentligen va Mats MP Persson.
Jag fällde klassiska kommentarer som ”Alla toner på gitarren stämmer för mig” (som ett sätt att rättfärdiga att jag spelade som en kratta).
Annars brukade vi dricka eget bryggt rödvin och jag brukade spy ut genom fönstret dagen efter (sov alltid över för att inte avslöja mig för mor & far…). Det var också här MP vid ett tillfälle kom på den briljanta ide´n att vi skull röka ”kitt”. Det va bara det att vi hade inte tillgång till några örter från mellanösten.
Men i Harplinge har man lösning på allt..
MP klev fram med fram med sällan skådad självsäkerhet och sa: ”Vi tar fönsterkitt! Kitt som kitt…”
Han gick helt sonika fram och skrapade loss lite gammalt torrt kitt från fönstret och meckade en pipa.
Vi tycket det va lite underligt…
Men de va sådär Harplinge-gott på något sätt. Vi kände inte nåt men det gör man ju inte första gångerna har jag hört….
Replokalen i Harplinge
D här va kul
Få ta paus – ladda batterier – kaffe osv..
10.
Bara för att jag såg honom för första gånge i förra lördagen…
För mig var den största behållningen med den konserten gitarrsolot av Nils Lofgren.
Rent allmänt – Respekt!
11.
Och tiden går…här är några bilder på Martin Örn (en Harplinge replik på Magnus Uggla som jag gillade skarpt). Jag övertalade Gyllene Tider att kompa mig och tjejerna som körar är Chattanooga (systrarna Kempff om någon minns ”Hallå Hela Pressen”…).
Efter denna spelningen sa Per Gessle att ”nu får du klara dig själv för vi har inte tid….”.
Per Gessle e snubben i mörka solglasögon (jo det började redan då..) längst till höger.
12.
Per Gessle försökte övertyga mig om ”den bästa musiken” såsom vi ofta gjorde med varandra på den tiden.
Han hade med sig några Tom Petty plattor till replokalen.
Jag spelade svår..typ ”jaha , ok men inte super typ..”
Senare sprang jag iväg till skivbutiken och köpte tre Petty plattor…
Jo så blev det så att vår trummis som ersatte MP (nu flyger vi några år..) va ihop med en tjej som alla sa sjöng så djävla bra.
Jag slängde ur mig att ”kan inte hon hoppa in i bandet då?”.
Bandet hette Strul och det var en massa strul i det bandet kan jag säga….
Så till den grad att jag och Marie till slut gjorde en platt ihop under namnet Mamas Barn där Micke Syd Andersson och Anders Herrlin blev studio/kompmusiker i det att Gyllene Tider börjat knaka lite…
Marie var grym. Hon gilla lite Jazzy stuff så där…
13.
Marie skickade bland annat in Joni Mitchell i medvetandet.
Hon sökte den tonen…
Jag fattade inte inte grejen….då…
Hur kan de va att så många gillade det här?
Kanske inte så konstigt ändå??
15.
Men det går inte att förminska, glömma eller vifta bort att denne man la grunden till ett helt annat uttryck i svensk musik och som lösgjorde artister från den nu politiskt korrekta strypningen som proggen kom att verka ut på konstnärligheten.
Tack för den gåvan.
Oj – vi var många som låg med lurarna på och drömde…
Jag vet inte varför men detta va och e liksom min påse…
För att jag gillar det!
Tänk så blev det så mycket strul att jag klev åt sidan.
Ännu ett ”missförstått geni” (tyckte jag då).
In i den berömda garderoben i si så där 30 år.
Music ? What a fuck!
Intresserar mig inte typ…
Yihhaiii
Cliffhanger…
Ungefär så i 30 år…
16.
Ursäkta ….jag glömde
Paus
17
Tillbaka…
Med några grymma favoriter. Låt mig bara få rada upp några.
18.
Vad kommer det sig att detta har försvunnit.
Har vi slutat uttrycka djupet nu eller ?
Någon ?
19.
Så minns jag energin….så länge sedan…somliga säger tid är en föreställning vi är fångna i. Att det finns en värld där ingenting föds och ingenting dör. En värld vi alla lever i samtidighet eller samverklighet…
Allt jag vet – ingenting – kärlek – där upprördheten inte når.
Tacksamhet
19.
Jag såg dom live under denna Turnén.
Igen – passion – sårbarhet – integritet.
Jag stod där i Lund på AF och häpnade!
Bara hitta denna oxå.. för er som tycker minnen e kul..
Bild på sista upplagan av ”Strul”.
Vi gjorde en singel inna det svämmade över av strul…
Ska kanske dela dela nåt mä strul oxå??
Minnenas television typ…
Allt va där..triangeldrama – avund – interna maktstrider – sex, drugs & rock ´n ´roll…
Ett skepp gjort för att kapsejsa!
20.
Gulp…Första och enda singeln för detta gäng!
Men d va ju längesen och pop va dt som gällde…
Herregud – va säger man ?
Huka
21.
Strul kapsejsade och jag och Marie blev Mamas Barn.
Lite framsteg i alla fall…
Hoppsan – kanske lite egotripp men det lever ju en historia kring mitt liv ….
Hmmm
Ja ja – why not!
Micke Syd Andersson – trummor
Anders Herrlin – Bas
Marie Fredriksson – piano/synt o sång
Martin S – sång/gitarrer
22.
Avdelning Kuriosa.
Vi gjorde TV också …Väldigt stolta trodde vi att nu bär det iväg mot stjärnorna…och ja det gick ju hyfsat för Marie..
Nä nu måste detta förgångna sköljas bort – dax för paus igen…
Kvällen e här – sommar i Sverige – måste grilla! Lördag.
Hinner säkert med något mer innan 00.00.
Har ni kul?
Mår ni bra?
ha ha ha ha
22.
Tillbaks till Framtiden.
Nya tider på väg…
Vänner – Öppna edra hjärtan!
24.
Tillbaks till framtiden.
Nya Tider Fräscht….
Oh yeah!
25
Makalöst bra!
26.
Jag tror att ni är komplett utmattade vid det här laget.
Jag trodde aldrig att jag skulle gå på så här hårt…
Nu måste jag bara få komma till nu med mig själv oxå!
Efter 30 år i garderoben kom jag alltså ut och har gjort två album och det tredje är på G.
En absolut spontan händelse som kom ut av ren och skär nödvändighet.
För lång historia för nu.
Väljer att avsluta med två låtar som jag själv skrivit och där min gamle ungdomsvän Mats MP Persson både spelar och samproducerar med mig.
Första låten från spotify. Chris Amott är duglig på guran.
Kamrater!
Från ingenting till någonting.
Kuriosa: Per Gessle gillade både låt och film.
Tack för uppmärksamheten.
Om ni vill stödja en liten vek poet –
följ mig på spotify.
Er vän i nöden och för alltid i kärlek.
Martin Sternhufvud
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 1: The Soundtrack of My Life.
Jag var färdig som människa när jag var 6 år. Är det ovanligt? Eller är det tvärtom vanligt? Jag borde fråga nån. Jag vet att det inte är unikt. Tror Per Gessle sa i en intervju jag gjorde med honom att han var likadan.
När jag var 6 år – året 1966 – hade jag skaffat mig tre starka passioner:
1) Idrott (att aktivt utöva den själv).
2) Litteratur. Det vill säga serietidningar. Favoriter: Batman, Spindelmannen, Modesty Blaise, Mike Nomad, och sportserierna i Buster: Roy of the Rovers, Benny Guldfot, Johnny Puma, m.fl. samt böcker om indianen Hjortfot av Edward S. Ellis. Jag hade bestämd smak vad gällde serier: Stålmannen och Fantomen höll jag för kassa, tråkiga karaktärer, och komedisidan var jag tämligen likgiltig inför: Knasen, Acke, Lilla Fridolf, 91:an, Blondie och allt vad de hette).
3) Pop-musik (känner lust att skriva rock ’n’ roll, men pop är ett bättre paraplybegrepp, det innefattar alla genrer av populärmusik, till och med jazz).
Ja, och sen dess, sen 6 års ålder, HAR PRECIS INGENTING HÄNT.
Tre intressen – ett liv.
Jag har naturligtvis fördjupat mig i dessa intressen och utvecklats en smula. Modesty Blaise ersattes av Ernest Hemingway.
Och då blir det ringar på vattnet: läser man Hemingway vill man åka till Paris. Läser man Hemingway vill man åka till Venedig och göra vad han gjorde där: dricka sig berusad på Daiquiris på Harrys Bar. Läser man Hemingway vill man resa över huvud taget.
Gillar man pop vill man åka till London, New York, LA, San Francisco… Och man kanske vill lära sig en del om hinduism, för att fatta vad George Harrison gick igång på. Och man kanske vill läsa ”Mästaren och Margarita” av Michail Bulgakov, eftersom den romanen inspirerade Mick Jagger till texten till ”Sympathy for the Devil”.
Och gillar man idrott kan det leda till att man läser ”Fotbollskriget” av den fullkomligt geniale reportageförfattaren Ryszard Kapuściński – för man vill ju veta hur en kvalmatch till VM 1970 i Mexiko kunde leda till ett 100 timmar långt krig mellan El Salvador och Honduras där mellan 2 000 och 6 000 människor – uppgifterna varierar – fick sätta livet till.
Som sagt: ringar på vattnet. Men faktum kvarstår: tre intressen från 6 års ålder. Jag har inga fler.
För att ytterligare skruva åt det här vände jag på litteraturintresset och började skriva själv. Jag har levt på det i hela mitt vuxna liv. Och vad har jag skrivit om? Jo, idrott och populärkultur, med betoning på musik.
På senare år har det blivit böcker.
”Dregen – Självbiografin” = Rock ’n’ Roll.
”Bröderna Ohlsson – Sex decennier i Bajens tjänst” = Fotboll.
Tre intressen. På jobbet. Före Jobbet. Efter jobbet. Och på semestern. Jag klagar inte. Det är som det är och inte mycket att göra åt. Och man ska inte intressera sig för saker man inte är intresserad av.
Jag har en kompis som säger att han hade ”en släng av Aspbergers syndrom” när han var 10–11 år, det grundar han på att när folk var som jag, lirade fotboll, läste serietidningar och lyssnade på rock ’n’ roll, då plöjde han 18 volymer om Karl XII. Klart udda. Men jag var väl likadan, bara att mina intressen inte stack av mot normen som Karl XII-studier.
Har jag också en släng av Aspberger? Jag slår upp definitionen:
”För att få diagnosen krävs att personen har en normal till hög intelligensnivå samt normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga. Därtill måste personen ha väldigt specifika och intensiva intressen.”
Tar vi bort ordet ”signifikant” – det är verkligen att ta i – så är saken klar: jag är helt sjuk i huvudet.
Nåväl, den första låt som välte min värld, jag skulle vilja kalla det min första storslagna, sexuella upplevelse, även om jag inte tänkte i de banorna då, när jag var 6 bast, det var den här: ”Rock ’n’ Roll Music” med Beatles och året var som sagt 1966.
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 2: The Soundtrack of My Life.
Det som händer – om vi tar popmusiken – är att det flyttar in en ny familj några portar bort i samma hus på Lysviksgatan i Farsta där jag bor. Mamma, pappa och två barn, son och dotter. Jag blir snabbt polare med sonen: Johan.
Nån tidig kväll sitter jag med deras familj och tittar på tv. När Sven-Bertil Taube dyker upp i rutan suckar Johans mamma djupt. I dag förstår jag: hon suckar av brunst. Det blir lite irriterad stämning, pappan lämnar vardagsrummet, han är väl trött på att komma tvåa efter Sven-Bertil.
Men vem kommer inte tvåa efter Sven-Bertil? Han måste vara Sveriges största manliga sexsymbol de senaste 60 åren.
Och som om det inte vore nog med det är han också en fantastisk skådespelare och sångare. Det tycker jag är förbannat starkt. Hur lätt kan det ha varit att växa upp i skuggan av DEN farsan – Evert Taube – och ge sig in på samma gebit?
Känn ingen press, grabben.
Ja, jag och Johan går i alla fall in på hans rum och han har grammofon – det har inte jag – och han har i princip alla singlar och EP:s som Beatles har släppt – jag har inga skivor alls.
Och så sätter han igång att spela dessa skivor och en ny värld öppnar sig, en värld jag aldrig vill lämna. En värld jag faktiskt aldrig har lämnat.
Med tanke på alla de Lennon/McCartney-kompositioner – kompositioner som i dag ses som högt stående finkultur, i alla fall som högt stående och fin populärkultur – jag sitter och lyssnar till där i Johans rum, är det ändå lite konstigt att ”Rock ’n’ Roll Music” i mina sexåriga öron är tio gånger bättre än allt annat.
En cover på Chuck Berry…
Men egentligen är det inte så konstigt. Jag ska förklara – senare, snart.
Det som händer nu är två saker:
1) Jag måste hem och tjata till mig en grammofon av morsan och farsan.
2) Jag måste hitta MITT BAND. Finns ju ingen självklar logik i det, jag och Johan kan dela på Beatles, ha det som gemensamt favoritband, men så känner jag alltså inte, tvärtom, just för att Johan har lagt beslag på Beatles vill jag ha nåt eget.
Efter ett halvårs tjat har jag en grammofon.
Vad gäller MITT BAND går det på chans. Det finns nåt som heter filmisar. Små samlarbilder på främst filmstjärnor, därav ”filmisar”, men också på popstjärnor. Filmisar köper man på bokhandeln nere på Farsta torg och sen kan man spara sina favoriter och byta bort de stjärnor som inte faller en i smaken, byta med polarna på gården.
Jag ser en bild, fattar tycke för killen, och under bilden står det: Ray Davies, sångare i the Kinks. Det kör vi på!
Mera tjat på farsan och morsan och jag har MITT LIVS FÖRSTA SKIVA.
En EP: ”Kwyet Kinks”, som hade getts ut året innan, 1965.
En EP innehåller som bekant fyra låtar, tre är i det här fallet lätt bortglömda bagateller, men ”A Well Respected Man” knockar mig.
Det känns bra, jag älskar Beatles, det lilla jag har hört, MEN JAG BEHÖVER DEM INTE – FÖR NU HAR JAG KINKS!
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 3: The Soundtrack of My Life.
Jag var i 6-7-årsåldern inte så välartikulerad som jag är i dag och min musikaliska överblick var av naturliga skäl begränsad, ja, knappt existerande.
Men en sak var jag efter en eller två veckor tvungen att erkänna inför mig själv (om än inte för Johan), för såpass stor var min musikaliska överblick: ”Rock and Roll Music” med Beatles var en överlägset mycket bättre låt än ”A Well Respected Man” med Kinks.
Tyckte jag alltså DÅ.
I dag tycker jag sen länge tvärtom. Men på ett sätt tycker jag inte tvärtom. Motsägelsefullt. Jag ska försöka reda ut det här.
”A Well Respected Man” blir dubbelt så bra om man tar in texten, jag gjorde inte det, jag var 6-7 år och kunde inte engelska. Det som återstår när man inte fattar texten är en fin popmelodi, söt, snäll och med lite music hall i botten. Det här kontrasterar perfekt mot den bitande ironin i porträttet av den inskränkta, konservativa mannen i texten. Men jag kunde inte engelska. Bara sett till musiken hade ”A Well Respected Man” kunnat spelas in med svensk text av Östen Warnebring, Siv Malmqvist, Lasse Lönndahl, eller vem som helst i det gamla gardet – som var allt annat än rock ’n’ roll. Inget ont om dem i övrigt.
Beatles ”Rock and Roll Music” var däremot… ROCK ’N’ ROLL!
Så här hade jag inte uttryckt det då, men det var så jag kände det. Jag ville, uppenbarligen, ha ENERGIN, ATTACKEN, DANSEN, URLADDNINGEN i Chuck Berrys låt.
Där har för övrigt väldigt lite ändrats. Jag känner en större närhet och blir mera berörd av det uttrycket. Kort sagt: jag tycker rock ’n’ roll är bättre än pop.
Elvis ”Hound Dog” är bättre och framför allt oerhört mycket sexigare än Beatles ”Penny Lane”. Sagt som exempel på min smak.
Det fanns bara ett sätt att lösa det här problemet, och det var att gå till musikaffärer och botanisera och lyssna, varje dag. Jag gjorde också en deal med farsan, varje fredag när hans arbetsvecka var slut mötte jag honom vid bussen vid Farsta tunnelbana och så gick vi till NK-Hörnan i Farsta och jag fick välja en singel eller EP.
En annan bra grej var att lyssna på de äldre grabbarna i kvarteret, de som i alla fall var 13–14 år.
På morsans jobb i lekparken Farstaängen var det ruljangs på unga vikarier som kom och gick, de var säkert 20 bast, och dem kunde man med stor förtjänst suga på information. Jag gjorde det. Som en blodigel.
Hur det nu var så köpte jag strax en EP med Rolling Stones: ”Five By Five” och där small det till: grabbarna gjorde Chuckens ”Around and Around” och jag var HEMMA.
Efter nästa EP var saken klar: Rolling Stones var världens bästa band och den låt som beseglade avtalet var ”SHE SAID YEAH”.
Här fanns all den energi, attack, dans, urladdning och aggressiva, pardonlösa farlighet som jag hade upptäckt i Beatles ”Rock and Roll Music” – men gånger hundra.
JA, BEATLES HADE INTE EN CHANS!
”She Said Yeah” är en låt på 1 minut och 34 sekunder.
Det räcker – mer klarar man inte. Jag var alldeles febrig och svettig efter en genomlyssning. Sen lyssnade jag en gång till och en gång till och en gång till… Ja, ni förstår.
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 4: The Soundtrack of My Life.
Jag ska inte tjata om att Rolling Stones nu har mig i ett järngrepp.
Men Rolling Stones har mig i ett järngrepp.
På tal om det minns jag fyratimmarssamtalet jag hade med Fjodor i Ebba Grön – The Original Gangster – när jag jobbade med boken som medföljer Ebba Gröns 4-CD-box: ”Boxen”.
Inom parentes: jag är förvisso jävig, men den kan jag lik förbannat rekommendera, en hel del av låtmaterialet ligger inte ute på Spotify, och förutom min bok ingår också ”Ebba – The Movie” i regi av Johan Donner (om ni handlar utgåvan från 2008, finns till trevligt pris på discogs.com).
Ebba Grön är världens genom tiderna bästa punkband, ja, bättre än Pistols och Clash.
I alla fall berättade då den högst seriösa Rolling Stones-älskaren Fjodor, som är fyra år äldre än jag, om hur han blev seriös Stones-älskare.
– Ja, sa han, det är en kort historia, när jag var liten och gick ut på gården hemma i Rågsved var de större, farliga grabbarna på en och frågade: ”Vilket är ditt favoritband?” Och svarade man inte Rolling Stones fick man stryk. Jag skojar inte.
Det är så vackert att man vill gråta.
Stones var – och är – mitt kompass i tillvaron – och det behövde jag inte stryk för att fatta. En bra sak med det var att det funkade som en pålitlig, musikalisk skit-detektor i yngre år. När jag hörde ny musik var det bara att fråga mig själv: Skulle Keith Richards digga det här?
Därför fick ”Chirpy Chirpy Cheep Cheep” (1971) med Middle of the Road ligga etta på Tio i Topp i månader bäst den ville – jag tog inte i den med tång. För att inte tala om ”I’d Like to Teach the World to Sing (In Perfect Harmony)” med The New Seekers från samma år. Exemplen skulle kunna mångfaldigas: ”Popcorn” med Hot Butter, ”Funny Funny” med Sweet…
Men såg man bortom slit-och-släng på topplistorna var det helt fantastiska år. Pratade med blueskungen Roffe Wikström om det här och han ansåg att den sista hälften av 1960-talet och kanske nåt år in på 1970-talet var den enda period i den populärmusikaliska historien där de konstnärligt sett högsta höjderna gick hand i hand med de kommersiellt sett högsta höjderna. Hårdraget: den bästa musiken sålde mest, eller räckte i alla fall till för att göra artisterna till internationella stjärnor. Det var en ekonomisk vinstaffär att tänja på eller gå över gränserna och utforska ny mark.
Finns naturligtvis undantag från denna utsaga, Velvet Underground, MC5, Stooges, är tre exempel som dyker upp i huvudet, band där det definitivt rådde disharmoni mellan konstnärlig betydelse och kommersiell slagkraft, men i det stora hela tror jag Roffe har en klar poäng.
Det var en underbar tid att vara musikälskare i.
Det görs en massa bra musik också nu, på 2010-talet. Men de stora landvinningarna är gjorda, känns det som. Det var de inte då. Man gick ner och köpte en platta, kom hem och satte på den, lyssnade, och kände att det var en ny värld, att det var påkallat med en ny tideräkning: tiden före och efter Jimi Hendrix.
Och veckan efter fick man slänga den tideräkningen och införa ännu en ny: före och efter Iggy Pop.
Så där fortgick det – en ny värld varje vecka.
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 5: The Soundtrack of My Life.
Hade jag verkligen en så fantastisk musiksmak och sådan koll i så unga år?
Nä. Jo. Eller lite av varje…
Farsta invigdes samma år jag föddes – 1960 – och unga barnfamiljer intog i princip hela förorten. Det var ungar och ungdomar överallt och tipsen om måste-musik kom i mycket från denna massa av ungar och ungdomar… Ja, men vad var ursprungskällan?
Jag vet inte.
Alla mina polare och alla mina bekanta och ytliga bekanta var mer eller mindre musikälskare, men det var definitivt inte så att nån av oss köpte NME, Melody Maker, Rolling Stone, etc…
Man tog in vad som fanns att ta in från de svenska dagstidningarna. Man var och jiddrade i stans alla skivaffärer. Inte minst second hand-affärerna på S:t Eriksgatan. Och man höll öronen öppna hemma i förorten.
Sen satt man där 11 år gammal hos nån 13-årig polare och lyssnade på hur Lou Reed sjöng ”Heroin” på Velvet Undergrounds banan-LP. Albumet som var ett sådant kolossalt kommersiellt fiasko – men som på nåt sätt ändå hade nått in i ett pojkrum i Farsta.
Det var en sida av saken. Men parallellt var det stora vita fläckar på den musikaliska kartan och EXTREMT VITA skivsamlingar på alla håll kanter.
Ja, Jimi Hendrix plattor hade ju alla, men han hade vit publik överallt, som jag fattat det.
Nåt enstaka album av Stevie Wonder kunde man, men sällan, skymta hos nån, oftast nån tjej.
Men annars… VITT.
Motown, Atlantic, Stax, Hi Records, Chess… Soul, funk, blues, rhythm and blues. Didn’t exist.
Status Quo var mycket större än Marvin Gaye.
Slade var mycket större än Al Green.
Nazareth var mycket större än James Brown.
Så var det. I Farsta på 1970-talet.
Vilket jävla mörker. Vi rättar till det nu.
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 6: The Soundtrack to My Life.
Min ångest förvandlar Franz Kafkas ångest till en käck sketch i en lokalrevy med Peter Settman och Lasse Kronér. Det kommer aldrig att gå, tänker jag, men det måste gå: Finns det en Gud, ge dig till känna!
– Pappa, säger jag.
Tärningen är kastad. Det är tidigt i april. Jag är nyss fyllda 16 år. Är man 16 har man en rutten förhandlingssits.
– I morgon släpper de biljetterna till David Bowie på Kungliga Tennishallen, säger jag.
– Det är skoldag.
– Jag vet, men ibland måste man offra nåt, hur svårt det än är, säger jag och hoppas att ironin är väl dold.
– Okej, säger farsan.
– Det är en sak till. Jag MÅSTE ha biljetter och jag MÅSTE ha de bästa biljetterna och då MÅSTE jag sova över på trottoaren utanför biljettstället Svala & Söderlund på Hötorget.
Farsan tar in det i tystnad. Sett från min horisont en fruktansvärd, ödesmättad tystnad.
– Det är faktiskt en liten sak till. Jag tänkte att i stället för att du ger mig pengar till en biljett så ger du mig pengar till 20 biljetter och jag säljer i väg 19 på svarta börsen. Du får igen dina pengar, jag tjänar flera tusen.
– Okej, säger farsan, då säger vi det.
Jag återvänder till mitt rum i ett rus som skulle olagligförklaras om det kunde framställas artificiellt. Jag är helt förvirrad, morsan är en kycklingmorsa, farsan är en ännu större kycklingmorsa, och nu får jag tillstånd till det här… Bara så där.
Jag ska dra den här historien många gånger under åren: 16 och redan kaxig rock ’n’ roll-rebell och svartabörshaj som sover på gatan!
Då – runt 15 år senare – säger farsan:
– Tore, jag tror att du är gammal nog att höra sanningen nu. Jag skuggade dig ner till tunnelbanan i Farsta, gick in i en angränsande vagn och stod dold i ett gathörn vid Hötorget och hade dig under uppsikt hela natten.
Sen gick han direkt till jobbet.
Det är en farsa det.
Hans namn var Sigurd.
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 7: The Soundtrack of My Life.
1973. Jag är 13. Det omöjliga händer. Killen i tidiga 20-årsåldern på morsans jobb säger, för han har fattat vidden av mitt musikintresse:
– Följ med mig hem så ska du få höra nåt.
Vi tar 194:ans buss från Farsta till Högdalen, tar en kvart-tjugo minuter, sen tar vi tuben en station till Rågsved. När vi är hemma hos honom, Klasse, säger han åt mig att lägga mig på sängen. Han sätter på en LP på fet volym. Han ger mig omslaget. Sen går han in i ett annat rum – och där stannar han.
Jag tittar på omslaget. Mycket har jag trots mina 13 unga år sett, men aldrig nåt i närheten av det här. Det jag ser är en anorektisk kolatorsk med en rödblå blixt målad i ansiktet och en frisyr som trotsar beskrivning. Hårfärg: knallröd. Allt mot bländvit bakgrund.
Jag vet att jag rent estetiskt, visuellt, nu är en miljon mil bort från Mikael Wiehe – vilket alltid är ett lagom avstånd. Jag blir genast exalterad.
Om nån, nån gång, sett ut som en STJÄRNA – om nån, nån gång, kunnat få all verksamhet att stanna upp bara genom att gå gatan fram, ja, då är det denne man.
Alltså, artister som går på scen i kläder som kunde suttit på nån i publiken, de artisterna är inte för mig. Jag vill INTE att avståndet mellan artist och publik ska överbryggas, jag vill att det ska vara så stort som möjligt. Jag vill se en OUPPNÅELIG STJÄRNA!
Som Mick Jagger & Keith Richards. Som den här mannen.
David Bowie står det på omslaget och albumtiteln är ”Aladdin Sane”.
Musiken är fantastisk och tungt Stones-inspirerad: ”Watch That Man”, ”Cracked Actor” ”Jean Genie”, och ”Panic In Detroit hade kunnat dansa in på vilken Stones-platta som helst.
Dessutom gör Bowie en cover på Jagger/Richards ”Let’s Spend the Night Together”…
Alla rätt.
Men rösten är fantastisk och… ja, särpräglad, unik. Och den visuella framtoningen… HUR SER HAN UT?!
Oxå musiken är i övrigt specifik för Bowie.
”Drive-In Saturday” – Doo Wop från yttre rymden (och hela hans karriärs bästa låt, tycker jag).
”Aladdin Sane” – med ett tjack-attack-psykbryt-solo på pianot av Bill Garson, som vare sig hörts förr eller senare.
”Lady Grinning Soul” – Fantastisk ballad, ledmotivet i Bond-filmen som aldrig spelades in.
”Time” – Berthold Brecht & Kurt Weill som glamrock med utomjordisk gitarr av Mick Ronson.
Efter att ha lyssnat igenom plattan var jag sinnessjuk – på ett positivt sätt.
Vad är det Olle Ljungström sjunger i ”Som du”?
—————————
Du var min första stjärna
Och du sa som det va
Om nånting i pudelns kärna
Du hade allt jag ville ha
För jag ville va som du
Jag ville va som du
Jag ville va som du
Och göra allting du kunde
Jag ville va som du
Du lät mig leka lite stor
Känna hur det känns
Och du var som en bror
Fick allt att stämma överens
För jag ville va som du
Jag ville va som du
Jag ville va som du
Och göra allting du kunde
Jag ville va som du
Jag ville va som du
Se ut som du
—————————
EXAKT SÅ – kände jag efter mitt första möte med David Bowie.
För övrigt är det inte omöjligt att Olles låt handlar om just Bowie, annars handlar den, är jag övertygad om, om nån annan STJÄRNA som betydde lika mycket för honom som Bowie nu betydde för mig.
Det är det som är det ”omöjliga” som jag nämnde alldeles i början av denna text – Rolling Stones hade fått en jämlike i mitt liv.
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 8: The Soundtrack to My Life.
Ja, så många av mina personliga musikaliska hjältar som jag inte hunnit nämna, och nu börjar det dra ihop sig vid min stadiga bardisk på östra Södermalm.
Jag måste prioritera de underbara dryckerna, men tre hjältar och en låt måste jag få med i fyra korta inlägg.
Frank Zappa – ett universalgeni, ett unikum – och världens genom tiderna bästa sologitarrist.
Lyssna på det här! Solot börjar exakt vid 2,00 minuter (men hela låten är fantastisk, så kör från början).
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 9: The Soundtrack to My Life.
1) 0.01 – Keith Richards introducerar gitarrslingan, som tassar som en svart katt på en illa belyst bakgata i Paris.
2) 0.09 – Slagverket Gurka gör stolt entré. Man förstår att nåt är på gång…
3) 0.25 – Bill Wyman kliver in på bas.
4) 0.32 – Nicky Hopkins annonserar sin ankomst med tungt, illavarslande pianoackord.
5) 0.40 – Ja, då tar vi och säjer hej till Mr. Charlie Watts på trummor.
6) 0.50 – Mick Jagger anser att det är dags att öppna käften och han gör det genom att varna för ”en storm som hotar honom till livet…”
7) 2.02 – The Jagger skakar i gång rockhistoriens kaxigaste MARACCAS och blåser simultant ett munspel som låter kåt, välhängd varg.
8) 2.18 – Keith ”Gud” Richards skjuter iväg tidernas gitarrsolo från höften.
9) 2.43 – Merry Clayton gör rockhistoriens största vokala insats och sjunger om att ”VÅLDTÄKT, MORD” väntar runt hörnet. Hela världen får 99,9 graders feber.
10) 3.16 – Jagger & Merry Clayton duettar hem låten, som vid det här laget bara kan liknas vid en vagn som förs fram i rasande fart av vilda hästar – och vagn och hästar står i lågor.
Kort sagt: ”Gimme Shelter”.
Världens alla kategorier bästa låt – med TIO LYFT.
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 10: The Soundtrack to My Life.
Brian Wilson är GUD och det är allt jag i denna sena timme har att säga om den saken.
Men det räcker.
Låt oss visa upp honom i instrumental MAGI!
Sommarprat 29/7-2016. Vol. 11: The Soundtrack to My Life.
Heroin
It’s my wife
And it’s my life…
Lou Reed! Min sista älskling. Och därmed är mitt sommarprat över. Tack alla, för att jag fick vara med.
1.Intro.Skrapa på ytan det känns inte gå lite djupare är som en kniv Skrapa på ytan kan ge dej harmoni gå lite djupare kan förstöra Skrapa på ytan är bara yta gå lite djupare,inträngande gör dej sårbar finna djup är att prioritera skrapa bara ytligt Kan vara ett sätt att välja allt.. Kniven som skär…….
https://open.spotify.com/track/6eDYgjKl4vUgRusxb7THDu
2.Gomorron …O nu är dagen här ,att sommarprata igen o dela av sig lite ,tankar o händelser o musik.Börjar med denna som får inleda min dag tillsammans med Intro o låten True…Som jag valt att göra idag ….
3.Då var det dags igen o kasta sig ut i det okända.Sommarprata…kan tyckas galet för en del (återkommer om den kommentaren)…Jag heter Eva Marie o e alldeles strax runt hörnet ”59 år,bor i Mälarhöjden o uppvuxen I Bjästa /Ö-vik mina första år ,sen ner till Stockholm o boende i Slussen,Bredäng o Vårberg/Skärholmen …som präglat mig o mitt liv massor.På gott o ont…som för alla människor.Jag o min Röda Ballong 🎈kommer ta er med på en livsresa …Med sagans värld o musik som jag dels inte känner till så mycket ..men upptäckt nyss…en del av dem.Den här sommaren blev en annorlunda sommar ,därför ville jag sommarprata igen!Så ha tålamod med mig idag.Det här blir en prövning..Okej nu börjar jag min dag.🌷🎶¶🎈
4.Jag är mamma till grabbar med 14 års skillnad.En född -75 o en född -89.Att sjunga o läsa sagor har för mig alltid varit små gyllene ögonblick i livet,en ynnest.Att få krypa ner i sängen, soffan ,på stranden o kurra ihop sig nära o se de glittrande ögonen o orden ..mamma mera…sluta inte nu.Att få en möjlighet o berika barnens fantasi o ordförråd o nyfikenhet.Kan inte vara mer än en ren skär glädje o lycka å då har det varit allt från Skattkammaröns sagor till Alladin o Astrid Lindgrens böcker o med all musiken till .På 70 talet lp-skivor o på 90 talet kassetter o o cd-skivor ,musikskivor./ medföljande böcker !Bästa i bilen på långresor.I stället för orden o ropen ..E vi inte framme snart”! Numera har barnbarnen ”paddor”….😊
5.På 70 talet när min äldsta kille växte upp så var det barnprogram som Vilse i pannkakan o liknande som fångade barnen framför tvn….Många barnprogram innehöll musik o den här gillade min K…..
6.Att växa upp 70 -80 talet o skillnaden att växa upp på 90-talet som barn är som 2 olika världar …R.växte upp med allt det nya .En värld som jag knappt hängt med i själv…:)…
7.En liten paus…för fotominnen har vi alla inom oss…
8.För mina killar som det är 14 års skillnad på ,blev det en markant skillnad på uppväxten…K fick uppleva den tuffa tiden med dålig ekonomi o olyckan ,jag som flyttade o blev drogfri o en bra ” bättre”mamma..till slut.R som fick uppleva god ekonomi o villa ,sommarstuga ,resor o ett stabilare liv..Harmoniskt liv ,som givetvis K åxå fick leva i o få harmoni till slut.Men det har åxå lärt mig att inget ä
9.Skriv som du pratar…e nåt jag hört så mycket genom livet.Inte helt lätt när man som jag e sprungen ur en skoltid då allt skulle vara korrekt”..Jag pratar inte som jag skriver,jag svär betydligt mycket mer ,jag gestikulerar o pratar med kroppen å pratar med mina ögon å med mitt ansikte ,använder hela kroppen när jag pratar lite svårt å få det i pränt så det syns hur man egentligen är som person o den personlighet man har.Skoltiden..Visst 5 a i svenska ända till 7 an då allt brakade loss ingen skola alls.!Skolk på agendan.Stolt som en mamma kan vara över att mina grabbar klarade gymnasiet ,deras dag då de tog studenten e en av mina stoltaste dagar.Så det sociala arvet,ger jag inte mycket för(Gustav Skå ”paroll på 70 talet)Ã… den diskussionen har jag haft många ggr i livet…Det sociala arvet.
10.Musiken har alltid varit en stor del av mitt liv.Började tidigt att gå på konserter på Grönan,Skansen o Gärdesfestivalerna för att inte glömma Rågsvedsfestivalerna.Tagit med mig barnen under hela deras uppväxter på all slags musikupplevelser (inte alla ggr) men många;)Allt från Gasolin på 70 talet med den äldsta till Kizz o deras reunien” på Globen med den yngsta .Så för mina killar en varsin låt.Som visar lite i skillnaden på deras uppväxt med mig 🌷🎈😌🎶
11.R blev extatisk när han fick i present att gå med mig å lyssna på Kizz o se dem live,hiten var väl inte att gå med Mor ,men det gick snart över ….på konserten.🎈
12.Mina grabbar har båda spelat fotboll o med stort intresse o vilja o glädje.Det har varit en stor glädje o lycka o se glädjen i deras ögon när de gjorde allt de kunde ,kämpade i ur o skur .Fotbollsläger o träningar o skador å matcherna som var livsviktiga .Jag har alltid varit delaktig o aktiv med att baka ,sälja lotter o allt som krävs av oss föräldrar för att barnen ska kunna få in pengar till sina lägerresor .K spelade IF Stockholm o R i Dif först men polarna spelade i IFK Mälarhöjden/Bredäng så det blev ett byte…Båda höll på till tonåren trädde in o knäskadorna kom ..
13……🎈Tonåren ja…Gick bra för K. Med det som följer lite fylla o rökte på lite i 14 årsåldern , men som jag snabbt ,snappade upp o vi hittade en utväg ur den banan…O lika för R.det gick bra o fram till 18 år……sen …
14….Nu tar jag en paus …å hämtar andan…o en fika….Vad är det med åldern 27 år?…🎈
15.R spelade basgitarr o glömmer aldrig när jag kom hem o hörde honom spela denna ,ljudet som kom från hans rum fyllde mitt morshjärta med värme …min musik🎶…inte bara att han börjat låna mina plattor utan åxå diggade dem:)🎈
16.Allt började ändras sakta….det kröp i skinnet o i min hjärna…nåt som inte stämmer?!?….Magkänslan började göra sig mer o mer påmind …Nåt stämmer inte …..hur få reda på sanningen?…Tänk ,tänk….o jag tänkte o tänkte…
17.Jag hade skilt mig från R s pappa Håkan som är en fantastisk man o en av mina bästa vänner.Flyttat hemifrån till min 2a i Mälarhöjden .K hade skapat sig en familj o barnbarnen kom.R bodde kvar med sin pappa ,nära mig o vi hade/har daglig kontakt ….Jag har under båda mina killars uppväxt varit vaken” för att allt kan hända o inte bara andras” barn utan mina med….o nu var det varningslampor i hela min kropp….
18.Under skoltiden för R så försökte jag otroligt mycket att få föräldrarna uppmärksammade om det som fanns utanför våra trygga ” fasader”…Men ingen var direkt intresserad utom ett fåtal…Inte här i Mälarhöjden var deras svar ..Men mina svar var varje gång …Just därför att det är i Mälarhöjden är risken större….inte bara i ” förorten”….till att ungarna lockas o lockar varandra till att testa gränserna….ingen ville lyssna….fan rent ut sagt.!…
19……Det blir ett långt sommarprat….🎈Kan inte hålla allt inom mig ….
20.Vi hade landställe i Bondeka som ligger strax utanför Eskilstuna ,ett paradis på jorden.Där var vi varje ledig stund ,alla lov ,hela somrarna o R hade vänner där o kusinerna var jag barnvakt till ..Vi fiskade ,badade o lärde ungarna simma å njuta av uteliv ,paddla kanot ,tälta .Hade helt fantastiskt underbar tid där i 11 år ,sen sålde vi o skaffade ett nytt ställe i Vingåker som blev det andra paradiset…många underbara minnen alla de åren 🌷·🎈
21.R började jobba på ett kvällsinternetcafe 18 år…å gick i gymnasiet samtidigt.Tiden gick o en dag bad jag honom att följa med till Ösmo o jobba på en marknad med mig ..Morsdagshelgen o där kom det…Orden jag bävat för ..Mor ?..Ja ,sa jag .Du e ju liberal ?!..okej ,vad menar du ?…Vill bara berätta att jag testat en massa ….Mmm tänkte jag …Nu kommer det….:(…tat lugnt o lyssna..o jag lyssnade lugnt o la in varje ord i banken”….han skulle helgen därpå fylla 19 år…….Mardrömmen var ett faktum….:(.
22.R hade precis bekräftat den värsta mardrömmen som vi föräldrar fasar för.!!..O den helgen gav han mig så mycket Inf som jag la in i min bank ..utan att en enda gång höja rösten eller bli upprörd ..för då visste jag att jag skulle tappa” honom..Helt!..O fdet fick inte ske …..Han berättade att han o hans kompisar hade gjort ett avtal med varandra ..att när de alla fyllt 18 år skulle de tillsammans testa droger ..!!!!Ehhh ??Ja,exakt min reaktion….i mitt huvud…Hur fan kan man vara så dum o tro att man som myndig har rätten att medvetet ta sitt liv ?!?….Inte så länge jag lever var min tanke……..Nu började kampen….i mitt huvud !!Vad,hur,vem …?????
23….Min /vår underbara R….ropade på hjälp…Det såg o hörde jag med varje uns o fiber i min kropp.Ã… jag lovade honom i mitt huvud ..att jag ska göra Allt jag kan …med alla medel jag kan….O sen kom måndagen….innan på morsdag kom min äldsta hem för att lämna en morsdagsblomma o fann sin mamma ihoprasad som våt trasa på golvet…..
24.Kan tyckas ett ovanligt val av låt …Men för mig betyder den att jag som fd missbrukare kunde ta all min livskunskap jag fått genom mitt liv ..Till att hjälpa vår son …o Jag fick ta i hårt ……mycket hårt….nu paus…
25.Den natten satt jag o min äldsta o pratade till 4-5 på morgonen o planerade hur vi skulle gå till väga….Där startade jag min Fb o började systematiskt gå igenom alla R s kompisar o alla ställen på alla fotona på hans Fb ,då hade inte de de flesta stängda” konton !..Så tillräcklig Inf fick jag med allt han sagt mig åxå…Måndagmorgon bokade jag tid på FAMN (föräldrar mot narkotika ) o ringde hans pappa o lurade” med honom dit för att få stöd i fortsättningen av planen.Det hör till saken att hans pappa o jag har olika erfarenheter i livet som gör att vi tänker o reagerar olika ,vilket inte är så konstigt utan mer normalt.O vi tog oss dit…..för ett svårt möte o fortsatte sedan resten av planen….Familjemöte o Mariapool på torsdagen…..sen kom jag igång med resten…..👿
26.Kampen till ett liv för R började så sakta ..med många fighter” verbala .Möten på Mariapool för provtagningar o sk.terapi(ger inte mycket för dem) okunskapen om verkligheten hos många av personalen …Gjorde mig arg , en ilska många ggr som jag inte visste hur jag skulle hantera..R s pappa skjutsade honom ofta till mötena o vi kände oss inte direkt trygga ..men var tvingade att känna nån form av tilltro o hoppas o lita på R…o det blev så sakteliga liten aning lugn ….men under tiden så gjorde jag lite annat ..tog kontakt med gamla vänner o bad om hjälp ”spana…o tog kontakt med fältassistenter o polisen….o föräldrarna till de andra ungarna/vuxna….mmmm😔
27.Vår R ….så ärrad o så ångestfylld fick det svårt att få allt o funka igen.Tillsammans gjorde vi allt ,litade på ,trodde på ,ett måste annars kan man aldrig komma tillbaxs o tro på en framtid.R kämpade på o fick jobb hos sin Gudfar på Intersport o växte så sakteliga o blev starkare …men vänner började dö ….o rädslan fanns där hos R hela tiden …o hos oss…Antennerna ute konstant.!!Vad jag önskade många ggr att man kunde stanna tiden o bädda ner honom o bara hålla om o säga att allt blir bra…….😔
28.nr 1.Under 2008 från maj till dec så var allt en turbulent ,en tid av berg o dalbana av känslor ,ilska, rädsla …Dessutom dog en av mina bästa vänner det året.Som tog mig hårt o R för han älskade honom ..men där vände det för R ..gick in i jobbet o jobbade hårt för att bli stark o ren från drogerna.Gick in i terapi på beroendecenter i Liljeholmen o det gav tillförsikt……..
28 nr 2….
29.🎈Men …sen brakade helvetet lös…R o flera fick gå ,ny chef ,nya billigare personalkostnader .R tappade självkänslan å självförtroendet totalt.Jag vet att jag sa till hans pappa …Nu e det fara …risk att R inte orkar stå emot ….o det blev Tyvärr sant….Mardrömmen började än mer….Men jag o vi gav inte upp…
30.R blev mer å mer okontaktbar o sig mindre o mindre lik .Paniken började ta grepp över oss ..vad ska vi göra?…Vad tar han?Vem /vilka är hans Sk vänner ?….Jag tog åter kontakt med en gammal vän från förr o bad om hjälp..Satte ” span” på R o hans platser …o det gav resultat !..Nu kontaktade jag polisen/narkotika…O tillsammans med min bror o min Advokat satte jag dit dem alla…Langarna o alla unga/vuxna !R hade ingen aning o inte hans pappa heller…Allt för att skydda R…o min familj.Allt för att rädda hans liv …En del kanske tycker att jag var en idiot …men det ger jag blanka fan i …faktiskt ! För ibland har man inget val ….
31…..Ã… det gjorde jag när de häktade R o satte honom i häktet ….Den kvällen kastade jag ut honom från hans fars hem o sa att jag ringt polisen o de skulle plocka honom på gatan utanför ….där å då tillsammans med min bror fick jag se R igen ..blicken kom tillbax ..o jag visste att jag gjorde det enda rätta !..Han hade fortfarande ingen aning om allt det andra …hans pappa var arg o ledsen o rädd .. O självklart jag med ..🎈Vi var skräckslagna….o arga på varandra emellanåt…men vi fanns o finns för varandra …alltid.
32.Den kvällen när de låst in R så var jag hos min bror i Skebo o den kvällen var Lasse T i Skebobrukspuben som gäst …..Den kvällen var den tuffaste kvällen i mitt liv …min son inlåst o på väg att dö….vad hade jag för val??..Inget. Inget alls…..Jag var där tillsammans med en vän som jobbar inom missbruksvården o han sa …Så gör en bra mamma o det stärkte mig …o min brors kärlek o värme …o än idag så ser jag R blick när jag hör denna ….som Lasse sjöng för mig. Den kvällen….
33.Jag är medveten om att det är ett tufft sommarprat men jag hoppas att det kan ge nån lite insikt o styrka att ibland ta obekväma beslut….För livet förbereder oss inte alltid ….nu paus ..😢💔
34.🎈Det är kaos i hela vårt liv .O vår son hatar allt vi står för får vi höra av hans advokat..Vi skrev brev o skickade upp 100 foton på hans liv till häktet …o en bok om att leva i fängelse.!…Allt för att honom o vakna upp o vilja leva…Alla hans nära o kära skrev brev o ställde krav o visade kärlek….O det gav resultat …Han valde att försöka leva …Satt häktad 3 veckor o jag åkte till Spanien o vilade upp mig med svärdottern o mitt ena barnbarn…för att samla krafter ….till resten av livsresan…
35.R kom ut ur häktet o det blev väntan på rättegång .Hans Sk vänner åkte dit en efter en innan o efter han kom ut.Så ingen kunde tro att han var den som gjort o sagt nåt..Det var ju jag…Med det kom hoten o inte lite heller ..så det blev personskydd o larmknapp o larm i lägenheten ,byte av telenr o o stänga datorn .. Under ca 1 år levde jag under personskyddslagens ramar o fick inte ta emot besök ,inga vänner inga barnbarn inte mina söner …min bror bodde hos mig ett par nätter i veckan för att underlätta för mig….Det var tufft ..men R fick i lugn o ro börja om sitt liv….❤🎈
3https://open.spotify.com/track/3nUL664PXU2EsrCSi4KHpA6.Där under den här turbulenta tiden …började jag längta tillbax till mina ungdomsvänner o min uppväxt …Så tillsammans med Peder så startade jag sen 2012 en grupp som heter tidigt Skärholmen Vårberg 65-90 ….å då var jag redo att nu ta kontakten med mitt förflutna som ändå gett mig den styrkan att våga…o våga igen..o framför allt våga vara sann mot mig o de mina…❤
36….där kom låten till 36…
37.Det började så sakteliga gå bättre för R o han gick i behandling o kämpade på …tog ett par återfall ,för det är det man gör Man tar dem själv ,de kommer inte med posten..!👿Att äga ansvaret över sitt handlande är en stor del i ett nytt livsavgörande steg…varje steg du tar framåt är milsavgörande….Alla har rätt till en andra,tredje chans…osv …O för mig blev det till slut ..Nu får det räcka !Nu fan ska jag ha tillbax mitt liv ,så när de tog honom som hotade mig o satte in honom på 2 år o 8 månader o sen utvisning …blev jag fri!!!!….men …🎈
38.Nu blir det lite låtar ur min ballong🎈s Spotify lista …..sen kommer jag åter med text…🎈🎈🎈💔😢 �🎈�🎈💔😢
39.🎈
40.🎈
41.🎈
42.🎈
43..🎈🎈🎈💔
44.🎈
45..🎈Texterna i låtarna säger otroligt mycket…🎈
46….Ja ,drömde gjorde vi o levde för en framtid som började te sig ljusare än på länge .R blev visserligen otroligt frustrerad över att han inte fick ett fast jobb utan bara Tim anställningar o alla frågade efter om han fanns i belastningsregistret ..?!?..Ã… det gjorde han ju…så få jobb nä…men trots det var han aldrig arg på mig för att jag satte dit honom .Han visste att han skulle dött annars.Så hans pappa o jag gjorde allt vi kunde för att stötta i få R att våga drömma om en ljusare framtid ….
47.R fick en hund Akira ,hans trygghet å hans all kärlek la han på sin hund ,en fantastiskt underbar hund.R tog långa promenader i skogen o nära vattnet men ångesten gjorde honom mer o mer less på Stockholm .Ã… all stress o ytlighet o när det visade sig med tiden att vännerna man hade i drogtiden bara ger elände o misär om man fortsätter umgås …så det blev dags att lämna Stockholm o skapa sig ett nytt liv på försök .Å det blev till Borås…staden som förändrade mitt liv på 80 talet…🎈
48.R skickade ofta länkar med musik till mig genom åren …o han älskar Rammstein …Mycket som vi har gemensamt..musiken o böcker..ord🎈O
49.Under de här hemska helvetes åren så hände det mycket i familjen ..Min äldsta startade en resturang med sin fru o mina barnbarn växer så det knakar .🌷·O familjen har utökats med flera barn..Håkan o jag har försökt plocka ihop våra liv o känslor o få lite ordning o lugn o ro..R bodde nu i Borås o det började kännas liten men bara en liten aning lugnare,för han bar på en ångest som gjorde honom ledsen å illamående ….men fortsatte att vara drogfri o kämpa….🎈
50.Å jag mötte kärleken genom denna gruppen i september blir det 2 år….o denna låten ger rys”….o jag e så glad att ha mött dej Lars ….o att du var med mig i Borås förra sommaren …❤🎈
51….🎈R ville komma hem till Stockholm igen,så i feb iår så hämtade hans pappa honom å Akira o R var glad o komma tillbax o det gick bra , han fick ett fast jobb o var jättestolt o trivdes bra o omtyckt ..men led fortfarande av sin svåra ångest som gjorde honom sömnlös o vandrande i skogen o nedanför mig i Mälarhöjden vid Mälaren med Akira ….
52……Koltrasten ger mig ro på balkongen på våren ….men den här våren e inte som vilken vår som helst…..🎈💔
53…..Den 9/5 ….Är den svartaste dagen i mitt liv o familjens …Den morgonen somnade 🎈R in för gott Han gick o la sig o vaknade inte upp när klockan ringde för att gå till jobbet….Livet har fullständigt rasat samman i bitar …Mitt ❤a har jag lagat så många gånger i mitt liv ,men hur ska jag kunna laga det nu?…o Resten av familjen…Jag var på Södersjukhuset för att gipsa om min hand när min son ringde o frågade om jag var ensam ,nä Tommy min vän är här …Mamma ,mamma R är död …..Där tappar jag mig själv …..o livet stannar upp i ett svart mörker…..💔😢💔
54.Min /Vår underbara fina vackra Robin 🎈som jag saknar obeskrivligt …En mjuk fin kille som avskydde orättvisor,våld ..bråk Som älskade musik,fiska,bada promenera å läsa o datan..skogen o vattnet ..Som älskade rävar o de det stod för Friheten…så som jag åtminstone försökte uppfostra mina barn ..respekt mot andra o sig själva ..Fria människor ❤Älskade unge….💔❤
55……..❤️
56.Den här spelade Robin i sin mobil som sista låt när han somnade in.Varför jag vill dela med mig vår historia ..?Jo,inget är givet utan man måste försöka ta till vara på allt o alla som betyder nåt i livet.Vi har nu en lång väg framför oss för att bli någorlunda hela igen …inget kommer någonsin bli Detsamma igen …det vet vi.Vi hade en vacker minnesstund för Robin med min mentor o vän Bo från Borås som hjälpte oss igenom dagen.😢❤ Den svåraste dagen i våra liv ….Robin somnade in av en medicin som han fått av vården….😢💔o bad om hjälp veckan innan att han inte mådde bra på den….men fortsätt ät till återbesöket den 10/5 ….han somnade in den 9/5…..
57..Så nu säger jag Tack för mig o en förbannat svår dag.Men för mig ..viktig att få göra ..Jag å Lars åkte till Barcelona i 5 dagar o träffade min son o familjen o strosade runt o åkte turistbuss i Barcelona o jag har börjat utmana mig själv att försöka Göra sånt jag är rädd för ..höjder bla..Tack vare min fina vän Anki har jag klarat mig utan att hoppa från balkongen…bildligt ” talat nu..För trots allt så Älskar jag Livet..märkligt va?:…För så är det ..o Robin finns med mig varje dag o Lars o mina vänner o nära o kära …❤O Robin vill att vi ska leva vidare..det vet jag …med bestämdhet ..Älskar honom ❤🎈..
58..,❤Tack för att du Magnus vågade låta mig prata idag fast du visste vad det skulle handla om..,O Tack alla ni där ute..o Lars ❤…Den sista från Robin som via mig säger …🎈❤Hej…
