1.
Godmorgon!
Jag var i helgen på min allra första musikfestival och vill dela med mig av musiken jag hörde, vad jag såg och lite av det jag missade.
Solen skiner, ölen smakar och Borlänge levererar: Peace & Love 2016.
Jag heter Elin och ni följer nu med mig på min festival, i kronologisk ordning.
Varsågoda!

2.
Han sparkade av sig sina röda träskor och satt barfota på en pall med sin gitarr. Jag väljer, för att det är cover-tisdag, Liv Lemoynes nästan lika starka och sköra version som Johan Johanssons i torsdags, på Athenascenen. Jag hade också mina röda träskor på mig.

3.
Om vi ska hinna igenom hela festivalen får vi hålla högt tempo. Som i verkligheten. 140 akter på 3 dagar. Jag hann höra kanske 19. Ibland, oftast, hamnade vi i ett öltält med den goda ölen och ville hänga lite längre. Då kunde det falla sig så att på scenen intill spelade en artist som jag aldrig hört talas om. Jag hade inte hört talas om ganska många.

4.
Om inte dryckerna från Turbo utanför Hedemora, hemort för IK Grim tillika tillverkningsort för Oppigård, tilltalat mig så mycket hade jag inte lyssnat så länge på Hanna Järver utan hunnit fram till festivalens första ”borde ha sett”. Nu får jag lyssna hemifrån. Som ni.

5.
Avslutade torsdagen, första festivaldagen, med en cool katt. På håll. Hon mellansnackade om hur kärlek fungerar, att det alltid tar slut, att man kan hitta nån på ett dansgolv i Berlin och åka runt i hans, eller hennes, bil en hel natt. Till exempel.

6.
Natten mot fredagen blev tuff. Mina röda träskor var trasiga. Kylan var outhärdlig. Vi led, försökte värma oss med pappmuggar med kaffe. Vi hade en lång vandring, säkert femton minuter, från festivalområdet till en varm duntäcksbäddad gäststuga. Rock n’ roll…
Fredag: Mot Kupolen – nya skor, mössor, sjalar och solbrillor och åter redo för vad som skulle visa sig bli en riktigt rolig, solig festivaldag.
Klockan 17.40 på bästa och minsta scenen:

7.
Lämnade Saqwerty, sprang förbi Strebers en sväng (blev inte påverkad av högervindar) landade på andra sidan området, in i nästa ölområde, placerade oss vid staketet, solen i ögonen, åskan drar förbi bortom stan. Ison och Fille har storpublik. De skrattade den dan och de kommer tydligen att leva länge. Men vi väntar på några andra kompisar. De lyckliga.
Och de spelar och jag minns varenda textrad. Hur kommer det sig?
Var hörde jag detta?
Vem spelade för mig?
Ägde ingen musik själv. Minns inte detaljer från den delen av 90-talet. Minns kanske covers från ett mörkt Folkets Hus i Sala? Nog var vi där ibland? Minns kanske Petras blandband? Nog fick jag ett sånt.
Under sista låten (”De spelar inte Borlänge. Varför spelar de inte Borlänge?”) ser jag Hans & Greta i publiken. 90-talet blir något tydligare.
Sala. Där växte jag upp. Dit återvänder jag tydligen.

8.
Vi tänkte se Oh my! men då gick Andreas och en Jörgen på toa och råkade springa in i the soundcheck of their lives.
Vi bytte fokus.
Paper.
Magiskt.
Med mellansnack som:
”Den här låten är längre än dom andra”
”Det är många ljud som måste bytas, men man tar vad man har”
”Det här är vår sista låt men låt det inte bli er sista låt.”
Festivalens bästa!

9.
Stressigt det här med festival… Så mycket musik, så lite tid. Sista för fredagkvällen fick bli stillsam rackare. Men han blev försenad så jag orkade bara två låtar.
Minns debutalbumet Sordin från skivbacken hemma på Granvägen 21 i Sätrabrunn. Beige heltäckningsmatta och motivglas i dörren in till vardagsrummet, där stereon stod. Det dröjde innan vi möblerade där. Det var lite som en öde strand, där inne.

10.
Jag jobbar som lärare. Därför har jag sommarlov och hur mycket tid som helst den här tiden på året. Kan man tro. Mitt sommarprat idag krockar med 10:e etappen i Tour de France. Peace & Love krockade med Vansbrosimningen. Sport och musik. Ljuvlig kombination. Stressigt att hinna med båda.
Eftersom jag skulle simma lite i Vansbro i lördags behövde jag sova, inte dricka öl och lämna två mycket fina artister i sticket.
Den första har blivit mer och mer intresserad av fotboll. Hammarby. Har jag hört. Honom friade jag till för sju år sedan. Fick inget svar. (Det var innan jag började stalka Måns Zelmerlöw – vi genomför ju klassikern tillsammans. Sport och musik…)
Men han, söderkisen, verkar må bättre idag än när jag såg honom köpa bananer på Coop på Östgötagatan 2010. Spotify hävdar att jag nästan bara lyssnar på honom.
Den här vet jag att jag lyssnar på mycket ofta.

11.
Den andra som jag struntade i för att ägna mig åt sport, är en ny förälskelse som jag har mycket kvar av att lära känna.
Hon sjunger så att det gör ont och känns skönt på samma gång. Smärtan att lämna och samtidigt lättnaden att slippa vara kvar.
Och med denna avslutar jag fredagen.

12.
Simning visade sig vara lysande i kombination med festival. Bästa allra käraste syster Erika skjutsade mig fram och tillbaka i tid för att höra 2000-talets bitchigaste soundcheck. Fyra nittonåriga(?) tjejer som inte tog några genvägar till det perfekta ljudet…
Från och med nu kunde jag ha fullt fokus på festivalen, sällskapet och lite fler öl.

13.
Matriarkatet.
Som vi längtat. Och lyssnat in oss på altanen på eftermiddagen. Höga förväntningar som införlivades. Unga kvinnor levererar.

14.
När jag åkte bil mellan Sala och Norberg i vintras med min svåger för att hitta lite snö att nöta mil på inför Vasaloppet, spelade han den här för mig. Jag missade Bob hund i lördags och vet inte om den spelades. Borde ha kollat. Är lite besatt av texten. Och sport?!
Festivalen är snart över. Två spelningar kvar.
Ses vid Tropico-scenen om en stund för en liten surprice.

15.
Vi tar oss mot Tropico. Fint ölområde. Vi hänger vid staketet. Ljus, ljud, rök. Och en stor fågel. Och en bikinitjej i motljus. Feat. Erik Lundin. Reflexvästar patrullerar publikhavet. Kul. Känns i hela kroppen.

16.
Tack för att ni ville gå med mig på festival! Hoppas ni hittat nåt guldkorn.
Och tack för att ni gillat och för fina kommentarer i en fin grupp.
Tack Andreas , Niklas och Hans för fin guidning i fred och kärlek på plats i Borlänge!
Festivalen slutade med detta. Ger energi så det räcker till nästa år!
Sov gott!

1.
https://www.facebook.com/johan.lewerin/videos/10153627261542231/

2.
Intron
Jag är lite intronörd. Det finns inget bättre än ett bra intro. Men vad är ett bra intro. Ett exempel är ”Theme from Shaft” med Isaac Hayes. Börjar med lite high hat på trummorna, fyller på med lite blås och sedan läggs det till mer och mer. Såg honom på Katalin i Uppsala för en massa år sedan och vilken ståpäls jag fick när dom spelade denna.
Lisa Nilsson, Himlen runt hörnet. Introt är det bästa på hela låten.
Bo Kaspers orkester. Vi kommer aldrig att dö – 2009 Version. Vilket trumpetintro,ja hela låten är ståpäls!! Har lyssnat på detta intro ett antal gånger och den är fortfarande lika bra.
Men detta intro, satfläsk vilken rysare!
Låt mig presentera The Cure!

3.
Den ultimata musikupplevelsen
Vi har nog många varit med om den ultimata musikupplevelsen. Varit på en konsert och just den låten som dom spelade just då på det viset va ett oförglömligt musikminne.
Mina barn, Malva 12 och Alvin 10, gick på en förskola ute på landet med mälaren som närmaste granne. Vid varje avslutning så fick man alltid med sig hem lite alster på barnens kreativitet. Teckningar som ofta föreställde något helt annat än vad man själv trodde, skulpturer som va fantastiska bara för att det va mitt barn som hade gjort den. Vissa av dom ligger i en kartong uppe på vinden och några har blivit till värme i braskaminen kalla vinterdagar.
Vid varje avslutning så va det uteaktiviteter, oavsett väder. ”Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder” sa personalen. (Har ni hör det tidigare och tänkt, ”Jävla skitsnack”) Denna avslutning innan sommaren va dags för äventyret i skogen. Vi skulle gå en stig i skogen och där hängde några av barnens alster i grenar som skulle dingla så vackert, personalen hade printat ut bilder på barnen och skrivit små berättelser till bilderna och på några ställen spelade personalen och några barn teater. I slutet av promenaden skulle vi sedan äta medhavd lunch och ha lite lekar. Allt hade varit jättetrevligt om det inte hade ösregnat när vi samlades. Men ”Det finns inga dåliga…”. Så det va bara att klä på sig själv och barnen värsta regnstället och se glad ut. Vi gick promenaden och såg teckningar där färgen hade runnit bort av regnet, skulpturer som låg som en blöt pappershög på backen. Men vart efter tiden och vi gick så började regnet avta. När vi kommer till den lilla skogsgläntan där lunchen skulle intas så började det spricka upp och solen började titta fram.
När vi sitter där och äter lunch, humöret börjar komma tillbaka och solen värmer riktigt härligt så kommer en pappa gående i skogen, med sig har han en musikkollega. Olov tar fram sin nyckelharpa och Catriona plockar fram sin harpa och dom börjar spela. Efter en kort stund sitter det 30 barn runt dom, helt tysta (30 barn helt tysta, bara det är en bedrift) föräldrar står bredvid och lyssnar andäktigt.
Där fick jag nog en av mina häftigaste musikupplevelser.
Ladys and gentlemen. Olov och Catriona spelar Astrids vals.

4.
Jobbig låt i huvudet.
Finns det något värre än att ha en jobbig låt i huvudet som inte vill försvinna. Man kan bli så jävla irriterad på det, och det värsta är om man går i affären och småsjunger på den och det är den här låten.
Ok jag tar det från början. Mina barn är involverade även i denna sång.
Barnen som då va kanske 5 och 7 år sitter inne i ett rum och leker och lyssnar på musik. Dom skrattar och leker glatt med varandra. Helt plötsligt blir det helt tyst, och som förälder blir man lite orolig när det plötsligt blir tyst, vad har dom hittat på nu. Så jag går dit och tittar i smyg vad dom gör. Där sitter dom vid datorn med en örsnäcka var och tittar på denna youtube. När jag sedan började sjunga på den senare på dagen så blev dom helt stilla och tittade på mig med stora ögon. Men efter ett tag började dom sjunga med. Låten spelades ofta i bilen med allsång från oss.
Tyvärr så satt den låten i huvudet allt för ofta och den gick inte att få bort.
Hoppas den fastnar i era huvuden oxå. 🙂
Nu skall jag och ungarna på bio, så det dröjer några timmar till nästa inlägg.
”Skit på er”

5.
Mina rötter har jag i Vittinge. Uppväxt med föräldrar två storebröder och en lillasyster. Jag kan säga att det va livat i huset många gånger. Dels hade vi alltid massa kompisar hemma och vi va inte alltid sams. Farmor tyckte tydligen att vi behövde få utlopp för våra aggressioner. Så till julklapp ett år fick jag och mina bröder (Lillsyrran va bara något år då så hon fick inte vara med på den julklappen) två par boxningshandskar till julklapp. Hur tänkte farmor nu? Det blev en jul med en annan typ av julfrid. Det började med att jag och mellanbrorsan gick en fight. Han vann på knockout. Sedan blev det brorsornas tur, mellanbrorsan förlorade på knockout, då klev farsan fram och gick en match med äldsta brorsan. Farsan vann på knockout… Sen tog mamma och gömde handskarna.
Motorer har varit ett stort intresse hos mig och mina bröder. Vi och några andra bröder satte motorer på allt som man kan tänkas sätta motor på. Vi byggde egna fordon och satte på moppemotor på. Att sedan framföra dessa fordon gick inte alltid så bra. Jag tror att vi hade klippkort till vårdcentralen för såromläggning stygn. Men jädrar va kul vi hade.
Under en period så va jag och lillsyrran nog osams nästan varje dag. Hon skulle alltid bråka och jävlas med mig. Men när hon blev för jobbig tog till mitt specialtrick. Jag brottade ner henne på golvet, vilket gick väldigt lätt då hon är ganska klen, satte mig på hennes mage, satte fast hennes armar med mina ben, tryckte ett finger i varje kind så att hon gapade. Och då passade jag på att spotta henne i munnen. Äckligt, ja, men növändigt. 😉
När jag sedan flyttade hemifrån så hade jag och syrran växt upp och blivit lite mognare, i alla fall jag. Vi började umgås ganska mycket och festade runt och hade riktigt roligt tillsammans. I dag har vi båda familjer och festandet på stan, ja det va länge sedan, men vi lever på dom minnena. Men vi hörs ofta och när vi träffas så har vi väldigt trevligt tillsammans. Vi har hjälpt och stöttat varandra när vi har haft det jobbigt i familjen och livet skulle definitivt vara mycket tråkigare utan syrran.
Skit påre Syrran!!

6.
Spotify i all ära. Men visst är det lite speciellt att gå in i en skivaffär bläddra bland skivorna kolla på fodral, läsa texter och info om skivan, provlyssna, ta en ny skiva läsa lyssna och till slut efter att ha lyssnat igenom ett antal skivor, personalen börjar se lite trötta ut med att byta låt på vinylen hela tiden så hittar man den skiva man vill ha. Man åker hem sätter sig bredvid stereon lyssnar på skivan och lusläser all text på fodralet. I dag så letar man efter någon bra spellista i spotify och om man är intresserad av låten så googlar man.
Jag skulle in till Sala och köpa en av mina första skivor. Hade haft sommarjobb och kände mig rik. Satte mig på bussen och hade inte en aning om vilken skiva jag skulle köpa. Men jag visste hur man gjorde på skivaffären, för jag hade varit med äldsta brorsan några dagar tidigare när han skulle köpa en skiva och lyssnade igenom halva butiken medans personalen blev tröttare och tröttare på honom. Men nu skulle jag göra det själv. Hur många skivor törs jag provlyssna innan dom tröttnar, tänk om jag inte hittar någon bra skiva, jag kan ju inte åka hem utan att ha köpt en skiva. Men som tur va fanns det flera skivaffärer i Sala, minst två i alla fall. Så då kunde jag gå till den andra och fortsätta om jag kända personalens trötta blickar.
Med lätt nervösa steg gick jag in i skivaffären och undrade var jag skulle börja. Tittade runt i butiken och funderade var jag skulle börja. Men där på en ställning med nyinkommet stod skivan. Nej jag behövde inte lyssna på skiva. Jag hade ingen aning om vilka dom va, vilken typ av musik dom spelade. Men namnet på gruppen (Ok lite jobbigt blev det när jag kom på att morsan prenumererade på en veckotidning med samma namn) och det så häftiga omslaget sa allt. Jag gjorde mitt första, men absolut inte sista, impulsköp! Och det va inkörsporten till hårdrockens förlovade land!
Kolla på skivomslaget, visst är det ett av dom vackraste som finns?
Mina damer och herrar. skruva upp volymen och ös på! Låt mig presentera SAXON !!

7.
Som många andra så träffade jag min kära fru på jobbet. Firmafest…
Bland det första jag gjorde när jag kom hem till henne va att kolla skivsamlingen, vilken musiksmak har hon. Hon klarade testet väl, hon hade många skivor som även jag hade vilket gav henne bra betyg i musiksmak, enligt mig.
Det tog inte många månader innan vi hade flyttat ihop och skulle dela skivor med varandra. Men det började lite försiktigt, vi hade våra skivsamlingar separerade från varandra. Men efter ett tag insåg vi att det inte fungerade så då fick skivorna också bo ihop.
Den lilla ettan blev för liten och vi insåg att vi skulle nog leva tillsamman med varandra resten av livet, så då köpte vi hus i Dalby, på landet utanför Uppsala.
Vi reste en del och Brittiska öarna va och är ett favoritmål. På en semester så tänkte vi att Venedig vore ett trevligt resmål och det är väl det perfekta stället att förlova sig på. Vi skulle även bli föräldrar i augusti. Är man i Venedig så måste man åka gondol. Och skall man åka gondol i Venedig när man skall förlova sig så är det lika bra att göra slag i saken. Så under en bro, på knä i en gondol i Venedig med massa turister runt omkring tog jag fram ringarna och friade. Och det blev ett ja, och applåder från några turister.
Så nu blev det hem och planera bröllop. Nu va det april, vi skulle få barn i augusti, vi ville ha ett sommarbröllop, och man skall gifta sig inom ett år efter förlovningen (säger vissa). Så vi ringde en god vän som är präst och kollade när han kunde, sedan kollade vi när kyrkan va ledig och hittade ett ddatum. Det blev lite tight, för det ända datumet som funkade va om 9 veckor. Men vi lyckades. 100 av våra bästa vänner och släktingar kom till ett härligt bröllop med sång och musik till tidig morgon.
Bröllopsveckan va nog en av mina häftigaste veckor. På måndagen va jag och några kompisar till Mantorp och körde formel opel bil en hel dag. På den tiden spelade jag med i ett band på jobbet och vi skulle spela på firmafesten på onsdagen. Som gästartist hade vi Janne Schaffer. Jag stod och spelade rock tillsammans med Janne! Och på lördagen gifte vi oss. Det finns nog inget som slår den veckan med den avslutningen.
Som jag skrev tidigare så hade vi en hel del dubbletter i våran skivsamling. Bland annat hade vi båda flera av Sade. När vi hade träffats ett tag så släppte hon skivan Love De Lux, den köpte inte jag, så den har vi bara en av, och den är vällyssnad.
Tack älskling för dom 12 underbara år vi varit gifta. Nu har vi bara resten av våra liv kvar. Älskar dig!

8.
Jag har både spelat och sjungit mycket. Lite dansband, rock gäng på gamla jobbet, sjungit i olika körer och kvartetter. Det har alltså blivit en del uppträdanden på olika ställen. Men den gången jag va mest nervös det va när jag skulle spela i kyrkan med lillasyster. På den tiden sjöng jag med i Vittinge kyrkokör. Vi skull bland annat sjunga ”Härlig är jorden”. Lillsyrran spelade tvärflöjt på den tiden, och va faktiskt riktigt duktig. Vi kom på att vi två kunde spela den innan kören skulle sjunga, kollade med Maggan, körledaren och hon tyckte det va en bra idé. Jag skulle då spela det sexiga instrumentet blockflöjt. Jag skulle spela melodin och syrra skulle ta stämman med tvärflöjten. Jag va runt 16 år då. Tänkte att spela blockflöjt för stamgästerna i kyrkan skulle väl inte vara något problem. Men när dagen infann sig och vi skulle spela så upptäckte jag att det inta bara va kyrkokören som skulle sjunga. Det va en tjejkör också som va där. Hm, nu blev det jobbigt. Stå i kyrkan spela härlig är jorden på blockflöjt med lillsyrran framför 20 stycken snygga tjejer i tjejkören som skulle uppträda senare. Satan så nervös jag blev. Jag har sett en video på den spelningen. Trots att jag inte kan läsa noter så vrålstirrade jag ner på noterna, jag tittade inte upp en gång, och jag va säkert bra svettig på ryggen. Men vi framförde den felfritt och jag smög upp och ställde mig hos tenorerna och fortsatte sjunga, lite mindre nervös.
Nu kommer ännu ett favoritband med en låt från en av deras bästa skivor.
Håll i hatten, nu blir det RUSH!!

https://www.facebook.com/johan.lewerin/videos/10153629141237231/

1. God Morgon alla TLOtD:are!
Får väl börja med att säga Tack! Till
Sommarpratarna som varit och som förgyllt vardagen med lite guldkant.
Lovar att försöka göra ett lika gott intryck, nu när jag fumligt greppar
staffetpinnen. Till er som ska Sommarprata resten av Juli säger jag bara:
Rock On! För F`n!
Idag gör jag min målraka!
Var börjar man en historia, jag antar från början.
Första musikaliska minne har jag bara fått höra av mina föräldrar,
då dom var och såg Chubby Checker, hösten 1961.
När det lilla gossebarnet
med arbetsnamnet ”Konrad Napoleon” fick för säg att stampa takt inne i magen.
Vet inte vad det är med den här låten? Men den sitter i märgen och
gör mig så glad in i själen att det spritter i benen, trots diskbråck och andra åkommer. Här snackar vi riktig fuldans, vilket väcker en fråga
med följfråga.
Är det för lite Twist i den här gruppen?
Varför dansar man i ensamhet?

2. Vem är jag?
Äldst av fyra syskon, vilket gett en skinn på näsan. jag är väl den enda i familjen som spelar instrument och sjunger idag. Farsan var väl lite väl
optimistiskt när han köpte en stålsträngad Echo gitarr, jag var inte mer
än 5 år då, herregud. Det skulle gå några år till innan jag skulle greppa en gitarr.
Musikintresset har jag nog fått av min mor och morbror, det spelades
alltid musik hemma. När hon var ung så var det bl.a Radio Luxemburg,
det lyssnades på. Min morbror var en tvillingsjäl, när det handlade om musik, vi kunde prata och lyssna på The Who, The Band och The Boss i timmar.
Hur som helst när morsan var ung, var Börje på sjön och var bl.a i
Amerikat. där han hitta en ny lovande artist, klart han köpte skivan
till lillasyster. Huset ger:
That`s All Right – Elvis Presley

3.
I 7 års åldern hade man väl ingen identitet och musiksmaken var väl
minst sagt spretig. På den tiden gick jag alltid runt med en kassetspelare i
Skärholmen. Givetvis inspelad med en mikrofon placerad i mitten av rummet. Med blandat resultat och störande moment som telefonen ringer, morsan skriker det är mat eller det mest triviala som fanns, syskonbråk. med andra ord det var en tid av frustration. På den här tiden bestod favvokasseten av
2G45min.
Johnny Cash på ena sidan, samt Middle Of The Road på den andra.
poängen jag vill komma till är min första törn för min musiksmak.
Kommer inte riktigt ihåg om hon hette Anna-Lena eller Eva-lena, hursom helst en av dom sötare töserna då. Kommer och sätter sig hos mig och frågar kan du inte spela något. Jovisst sa väl jag lite glatt och tryckte på Johnny Cash, hann väl gå 5-10 sekunder, har du inget annat? Jo, var på jag vände kasseten och tryckte igång den, det gick även 5-10 sekunder den här gången, när hon vänder sig till mig och säger: Du lyssnar ju inte på musik! Aj, aj en riktig käftsmäll, jag föll tungt! Huset ger:
Folsom Prison Blues – Johnny Cash

4.
Det här bandet har väl följt mig från när jag var liten, minns än idag min
första aha-upplevelse när jag blev medveten om dom. var inte allt för gammal då. Vi bodde i Bollmora på Sikvägen. Morsan spelade radio som vanligt, jag saknar verkligen det ljudet och den möbeln med inbyggd grammofon med rörförstärkare. Förlåt! Tappa tråden som sagt, jag satt vid köksbordet och rita med krita, när jag hörde låten som spelades på radion och frågar mamma vilka är det här. Hon svarar: The Beatles
Vilken låt undrar ni väl förstås det var? Givetvis något vi alla behöver.
Skulle gärna dra på det här ämnet lite mer, men har inget scoop att komma med. Samt att jag tror någon av dom kommande sommarpratarna har något att säga om ämnet. Huset ger:
All You Need Is Love – The Beatles

5. The Soundtrack Of My Life
Det här bandet har väl funnits med lika länge som The Beatles i mitt liv, man klipper inte banden till bra musik. man njuter av den!
Såg dom 1980 på Gröna Lund, underbart pärlband av musik och stämsång, fick dock
blandade känslor.
Brian Wilson apatisk ( skönt att han hämtat sig från sin psykiska ohälsa på senare år)
Dennis Wilson i så dålig form att han bara orkade spela i snitt 2 låtar på trummorna, sen fick en roddare komma in och spela 2-3 låtar åtgången.
Men stämmorna satt där, minns att jag lämna Gröna Lund i ett rus.
Dom har gjort 2 låtar som är mitt Livs soundtrack den ena är,
”Good Vibrations”, men som mitt låtskrivande fungerar så kommer oftast musiken till mig, vilket kan driva min fru till vansinne, jag stannar upp och blir närmast frånvarande och det kan hända när/var som helst. Så Nr.1 för mig får bli. Huset ger:
I Can Hear Music – The Beach Boys

6. Min första stora Hjälte! Glamrockens urfader! Marc Bolan.
T. Rex kom in i mitt liv med buller och bang-a-gong. Det var nya tider
V-jeansen och platåskorna gjorde sitt intåg. Man tävlade i det närmaste om vem som hade dom mest utsvängda jeansen och dom högsta platåskorna. Jag vet inte hur många timmar jag la ner på Skärholmens
bibliotek och lyssna på T. Rex, innan jag fick råd att köpa skivorna.
Det var också då man började tapetsera väggarna med posters, först
T. Rex sedan kom David Bowie, The Sweet, Slade, Mud och Queen, det var en icke sinnande ström av posters. Farsan sa stopp när jag limma posters i taket. Denna jakt efter bilder var ju ett litet företag i sig fanns väl två tidningar då: Tiffany, men kommer inte ihåg vad den andra hette. Så det blev till att åka in till Norrlandsgatan, där låg
en stor tidingsaffär med utländska tidskrifter. där köpte man bl.a
New Musical Express och andra allsköns tidningar med posters.
Huset ger:
Hot Love – T. Rex

7. Kollo!
Likt många andra Stockholmsbarn, var ju sommarkollo något man skickades iväg på. 5 år i rad skulle det bli, i Dalarna, strax utanför Smedjebacken. Sandbacken hette kollot. Där inhystes 12-14 killar,
samt lika många flickor. En sorglös tid, första Stora förälskelsen och
fler blev det. Kassetbandspelare och resegrammofoner var ju ett måste,
vete f`n om jag inte skulle gå ut i strejk idag med det ljudet. Vill verkligen
understryka att jag varken har Spotify eller YouTube i telefonen. kalla mig nörd, men så är det. Men mitt i alltihopa lärde jag mig spela gitarr där,
Gurre hette kollo ledaren som tog tag i mitt intresse. Första låten jag lärde mig var B.T.O´s – You ain´t seen nothing yet, och fler skulle det bli.
Men det fanns en annan kolloledare, Rikard som under alla år hade med sig en rullbandare och en riktig anläggning. Plus att han hade en diger samling musik. Det var dans varje Lördag på kollot. Det var då jag hörde
honom första gången. The King Of Pop, som jag senare skulle få uppleva
live 1988 i Göteborg. Så förbenat bra var han, måste bara ge honom ett.
R.I.P
Rockin´ Robin – Michael Jackson

8. Sagan om Midvinter! Världspremiär på 35 år gamla inspelningar!
81-82
Vi var fem unga musikanter från Skärholmen som drömde om det stora genombrottet, likt
många andra band drömmer om det. Ja, vi var ett hårdrocksband, men
var oftast tvungna att säga vi var ett Proggband, för att få spelningar.
Samt att Punken hade gjort sitt intåg, som aldrig var ett alternativ för oss. Vi var tillräckligt arga ändå! Vi repade och lirade ute vice versa jämt och då menar jag jämt. Det ni hör är inspelat på CTR-Studio i Nacka. Vi hade ett brejk på gång, när gitarristen Janne säger att han vill hoppa av bandet. Fine, sa vi, men vi kommer att fortsätta, varpå han säger ni får inte använde det jag vart med och skrivit. Det är väl därför musiken hamna i en malpåse och det skulle ta 20 år innan jag
litade och skrev något tillsammans med någon igen.
Där och då imploderade Midvinter.
Ber er bara lyssna på: Det är nu jag är ung , Sluta Hyckla, samt
En Visa Om Ungdom. Huset ger:
Det Är Nu Jag är Ung – Midvinter

9. Blir jag så där obekväm, måste säga att jag verkligen älskar musik i alla dess stilar och genrer. Men det jag älskar mest är min fru, som har följt min slingriga bana i 37 år, varit gifta i 28 år. Som stöttat mig alla år
I vått och torrt. När vi hade varit tillsammans i 15 år skrev jag den som dikt till Lena som ett andra frieri, men kunde inte låta bli att sätta musik till den. Hade nämligen 6 timmars studiotid på Fryshuset att förbruka.
Min fru brukar kallas Lilla Lena eller Lillan därav titeln på låten. Men
det vackraste jag hört var när Kaj en barndomskamrat, får veta vem
jag är gift med säger han: Åh, fan den sötaste flickan på höjden.
misstänker att jag får göra en dubbelskiva när vi varit gifta i 30år.
sen, en trippel när vi varit tillsammans i 40 År.
Sen, får ni nog tacka frugan, för att jag lagt ut min musik.
hon tyckte att jag borde bjuda lite på mig själv, varför ha allt i skrivbordet för? För att jag kan, höll jag på att säga innan jag bet mig i tungan. Huset ger:
Sweet Little Love Thing – Boys On Holiday (Covergrupp 1990-94)

10. Det här var mustigt, var lite skeptisk till att jag skulle hålla till upploppet! Sista stora Posten för idag får det bli nu.
Vill bara säga tack, haft en rolig dag. Nu räcker jag över staffetpinnen.
Lite lustigt känns det när man sätter sig för att summera skivor som betytt
mycket och fortfarande finns i ens liv. Inser att minst 5 st album per år har det blivit. Vilket får en att tänka att kloning, hade inte varit så dumt i ens barndom eller så hann man med det för kärleken till musiken. Bandet som
jag tänker lägga ut knockade mig fullständigt redan 1976 och visade att
det gick att ha stråkar i rockmusik. Det var/är Jeff Lynne´s skötebarn, och jag har följt allt han har hunnit med att göra. Val av låt har att göra med
jag blev morfar förra helgen, samt att jag är farfar sen 4 år tillbaka. Man kan väl säga dom är ens kronjuveler, barnbarnen. Nu önskar jag alla en trevlig semester och sommar! Själv ska jag ta husbilen till Danmark,
Tyskland och Frankrike. Nu börjar semester´n! Huset ger:
Livin´ Thing – Electric Light Orchestra