1. Gitarrgudarna som hördes på hitlåtarna från USA… Scotty Moore på Elvis tidiga inspelningar, James Burton och Ricky Nelson, Steve Cropper och Booker T & the M.G.s… Men det var Hank B Marvin i engelska gruppen The Shadows som inspirerade mig att börja spela elgitarr… Han spelade på en röd Fender Stratocastor, använde en Voxförstärkare… Drömmen var en röd Stratocastor med tre mikar, men det blev bara en brun Höfner med två mikar… Och förstärkaren hette Dynacord… Men snart uppgraderades gitarren till en vit Höfner med tre mikar… Det skrevs en handfull instrumentallåtar kring åren 1961-62, som till exempel Silver Function, Lonely Lake, och For Keeps..

2. Under 1962 sker Intensiva studier av den tidens svenska gitarrhjältar på ställen i Stockholm, som Nalen, Kingside, Sunside, Gröna Lund… Hasse Rosen i Violents, Bosse Winberg i Spotnicks, Todde Stoor, Johnny Lundin, m fl… Estetiken var att gitarrer skulle vara ledande och fylla ljudbilden med diskant, rymdklang, ekon… Trummor och bas var underordnade. Basisterna spelade med plektrum, distinkta slingor, trumspelet var ofta mycket enkelt, takthållning med småvirvlar, pukor användes mest som effekter… Det som senare kom att bli det viktiga ”bas/trumpaketet” hade ännu inte utvecklats helt…
I september 1963 blir jag medlem i gruppen Kjell Henning & Four Stars, och den 26 oktober ser jag The Beatles i Kungliga Tennishallen. Min Höfnerplanka byts mot en röd halvakustisk Kay med Bigsbysvaj… En ny musikalisk tid börjar. Popgrupperna från England tar över… Liverpoolsoundet introduceras. Rymdklang och ekoeffekter försvinner… Stämsång och knastertorra gitarrer blir nya stilgrepp… Stones, Kinks, Zombies, Who, Animals… Gitarristerna använde Gibson, Gretsch, Guild, Epiphone, Rickenbacker… Det blev mer blues helt enkelt…

3. Från och med nu (mitten av 60-talet) börjar jakten efter det perfekta ljudet, soundet, grundstenen för tidens musik… En jakt som ska pågå i femtio år. Det var ljudet och musiken som producerades i Abbey Road- och Olympicstudion, med producenter och tekniker som George Martin och Eddie Kramer, som jag idag försöker efterlikna med de nya digitala verktygen… Cirkeln är sluten, kan det tyckas.
Inspirationskällorna är många. Under femtio finns det en stor musikskatt att ösa ur. Folk frågar mig ofta vilken som är min favoritskiva eller favoritartist… Det är omöjligt att svara på. Lättare är det att ta fram de skivor/artister som inspirerat och betytt mycket för ens eget låtskriveri.
Från slutet av 60-talet… Buffalo Springfield Again, gruppens andra LP, är definitivt nummer ett. Tre låtskrivare, tre sångare, tre gitarrister – Neil Young, Stephen Stills, Richie Furray… Tre olika genrer – rock, blues, country…

4. Det nya decenniet börjar med att jag ser Crosby, Stills, Nash och Young på Stockholms konserthus. Kraftfullt. Sedan blir det äntligen dags att införskaffa den första Fendergitarren, som blir en ganska unik Telecaster med Bigsby, som gjordes i några år mellan 1968-70.
Efter en paus på några år tas ny kontakt med Hasse Grapenmark, en basist som var med i gruppen Anders & Nicko runt 1964-66. Ett stort antal demoinspelningar görs som kommer att ligga till grund för flera av de kommande årens skivproduktioner – Din Barndom, Ramlösa Kvarn, Måsarna, och Alternativ Rock… Den röda Kaygitarren är såld sedan 6 år tillbaka och utbytt mot en akustisk Levin. Telecastern och Levinen blir nu arbetsinstrumenten i drygt tio år… Den nya drömmen blir i stället en Gretsch. Både Stills och Young har använt Gretsch under Buffalo Springfieldperioden och spelar även på sådana gitarrer i Konserthuset. Det speciella Gretschsoundet har jag gillat ända sedan George Harrison spelade på tidiga Beatlesspår.
Jag måste ta ett spår till från Buffalo Springfield Again… smile emoticon

5. Efter att ha lyssnat på nästan enbart engelsk musik under stora delar av 60-talet har det nu (i början av 70-talet) skett en förskjutning till amerikansk rock. Samtidigt med Los Angelesbaserade Buffalo Springfield existerade gruppen Moby Grape i San Francisco. Som jag själv skriver i F-Biografin: ”Gruppens unika styrka låg i dess mångsidighet och att samtliga fem medlemmar var bra sångare, intressanta låtskrivare och skickliga instrumentalister. Dessutom hade dom ett fantastiskt scenuppträdande med stark karisma. Och dom hade den smått galne Alexander Skip Spence. Som en total pop- och rockgrupp var dom kompletta, och skivorna dom gjorde mellan åren 1967 och 69 var överlägsna många av deras samtida kollegers alster… Gruppen behärskade dom flesta stilar, rock, soul, blues, country och psykedelia. Jag fångades av det intensiva samspelet mellan basisten Bob Mosley och trummisen Don Stevensen och dom vassa tonerna från dom tre gitarristerna Peter Lewis, Alexander Spence och Jerry Miller, där den sistnämnde lär ha varit en av dom musiker som Eric Clapton inspirerades av. Det som fångade mig var dom fem sångstämmorna. Och detta var flera år innan Crosby Sills & Nash drog i gång. Moby Grape var föregångare inom många genrer. Dom lär ha inspirerat Robert Plant att starta Led Zeppelin. Och på LP:n Grape Jam gästade Al Kooper och Mike Bloomfield och gjorde sina första timslånga jam tillsammans. Något som sedan mynnade ut i deras legendariska Super Sessions.”

6. Vi är på Öland idag… Det är en vacker dag.. Vi spelar på Carlas Cafe nere i Näsby i kväll och i morgon… Avslutning på en närmare två veckor lång turnesväng… Gitarristen Calle Ekerstam har anslutit till bandet efter att ha spelat med Ola Magnell och Staffan Hellstrand tidigare i veckan…. Vi kommer att ha två fina dagar/kvällar här hos Carla och Jonne. Är ni på Öland, besök gärna Carlas Cafe.
Låt oss lyssna på lite mer Moby Grape.

7. Jag brukar inte göra coverlåtar… Endast ett fåtal gånger har jag gjort det på skiva, och ännu färre på konsert… Beach Boys Heroes And Villains och Box Tops The Letter är två som jag har skrivit svenska texter till. Right Before My Eyes med Moby Grape är en låt som jag också gjort svensk text till men hittills inte hunnit att göra något av…

8. Från de tidigare sjuttiotalsåren finns mycket bra musik och många inspiratörer… Brian Wilson i Beach Boys har betytt mycket, liksom hans textskrivande kollega Van Dyke Parks. Efter CBS-åren (1972-74) och skivorna Ramlösa Kvarn, Måsarna Lämnar Gotland och Alternativ Rock’n’Roll Cirkus gjorde jag en paus på några år. Jag citerar från F-Biografin: ”Eftersom jag hade så mycket material över från åren 68-69, som ännu inte hade omarbetats till svenska låtar, så började jag skissa på ett samlingsprojekt kallat Exposure Of A Wistful Sadness – en samling instrumentala versioner av ett 40-tal befintliga sånglåtar. Mycket eko och olika dimensioner, olika taktbyten, starkt påverkad av Van Dyke Parks och hans Song Cycle. Vid den här tiden lyssnade jag mycket på Zappa och Captain Beefheart och blev väldigt påverkad av dem. Det kanske inte märks direkt i min musik, men jag har lärt mig mycket av att lyssna på hur dom arrangerar. Exposure Of A Wistful Sadness väntar fortfarande på att få realiseras.”
Låt oss lyssna på Van Dyke Parks i Lowell Georges underbara Sailin’ Shoes.

9. En av de mest underbara kompositioner jag vet är Brian Wison och Van Dyke Parks vackra Surf’s Up. Tillsammans med Good Vibrations och Heros And Villains är det populärmusikens tre mästerverk från den här tiden.

10. När punken kom i slutet av 70-talet var det framför allt den engelska varianten som gick hem i Sverige… Grupper som Sex Pistols, Clash, Dammed… För mig var det New York-punken med Tom Verlaine, Television, Patti Smith, Velet Undergroud, Lou Reed, Jim Carroll Band… Artister som det lyssnades på inför inspelningen av Komedia En Tripp Nerför Tarschan Boulevard 1978… Och så naturligtvis en stor dos Dylan och dubbelskivan Blonde On Blonde…
Jag fick en timme ledigt / Jag fick min löning rent / Jag fick en kram av nån som sa: Nu ska vi leva extremt…
Öppningsraderna på Komedia framförs än idag med samma känsla som då… Och lär enligt den maratonlista över spelade låtar som finns i F-Biografin vara en av de tre mest spelade sedan 1989…

11. Av geniet Lou Reed har jag hämtat mycket inspiration… Vad det är som inspirerat mig är väl framför allt enkelheten i hans musik och texter… Och hans nedtonade framträdande och sparsamma gester… Men både han liksom gruppen Velvet Underground har jag faktiskt lärt mig att uppskatta mer nu än då de kom… Låten Coney Island Baby inspirerade mig till exempel att skriva En Viskning Från Nasstasja Kinski 1991… Som ni förstår så betyder det amerikanska ordet ’punk’ inte riktigt samma sak som det engelska… smile emoticon

12. Patti Smith är framför allt en poet. Hennes texter uppmärksammade jag i samlingen Babel nån gång på 80-talet… Såg henne live på Cirkus i Stockholm för en del år sedan, innan hon hade blivit riktigt ’folkkär’ i Sverige, och gillade hennes utstrålning på scen och det band hon hade bakom sig med gitarristen Lenny Kaye.

13. Ännu ett nytt decennium och ett nytt skivbolag, Polygram… Jag citerar från F-Biografin: ”Det politiska uppvaknandet för mig, som sker runt 78-79, blir väldigt viktigt. Och det sker av sin egen kraft. Det har inte så mycket att göra med den allmänna opinionen, proggrörelsen, FNL-rörelsen eller vänstervågen. Uppvaknandet sker naturligtvis när jag märker att jag vill och att jag kan skriva texter, kan protestera… Inte för att andra gör det, inte för att det är så man bör förhålla sig, utan för att jag har upptäckt vad det är jag vill säga, vill skriva om… Detta är väldigt viktigt och det kommer att bli viktigare under 80-talet, när jag märker att jag dessutom får kommersiellt genomslag med min text och musik…”
Tre politiska sånger, Jag Kysste Henne Våldsamt, Europa Brinner och Det Är Inte Snön Som Faller, blir mina största framgångar under dessa år.
Under intensivt turnerande mellan 1980 -1983 införskaffas ytterligare några härliga Fendergitarrer, en Jazzmaster, en Jaguar och en elektrisk Fender 12-string. Variationerna blir fler, arrangemangen växlar… Somligt blir pop, annat blir reggae, en del blir country och mot mitten av 80-talet mer elektroniskt…. Ja, vi snackar 80-tal. smile emoticon
Jag nämnde Lowell George tidigare, hans grupp Little Feat inspirerade mig mycket.

Tyvärr måste jag avbryta här, mitt Spotify på min iPad har hängt sig och jag kommer inte åt några låtar… Dessutom står vi på scen kl 20. Men jag har ett tjugotal låtar kvar att presentera. Jag kommer att lägga upp dem i nästa vecka. Hoppas ni har haft en skön musikalisk upplevelse. Hälsningar // Anders F